1. En diskussion om Människan som konsument

Konkret fråga:

Varför konsumerar vi som vi gör och vilka möjligheter har vi att förändra våra konsumtionsönster?

Tanken med den här posten och ett antal fler planerade poster är framför allt presentera reflektioner kring konsumtionsvetenskap, konsumtionsteori, konsumtionsmönster och eventuellt diskutera sådant som (o)hållbar konsumtion. Varför? Därför att det är ett konkret problem, det finns intresse för det och konsumtionsvetenskapen har en del att tillföra en sådan diskussion utanför det akademiska samtalet. Man skulle kunna kalla det för en del av humanioras och samhällsvetenskapens nytta, om man vill. Det är ju förstås ett infekterat och lite krångligare tema, men där är alltså möjligt att se konkret problematiserande som något mer tillämpad humaniora.

Kort historik:

Vi lever i ett globalt konsumtionssamhälle med väl sedimenterade konsumtionsvanor och sedan länge bortglömda historiska rötter i utvecklingsprocesser efter massproduktionens genomträngande revolution.

 Okej, det är klart att människor konsumerade en massa grejer före industrialismens intåg, men det är väl ändå i den ”eran” som följer på just industrialiseringsprocesser som vi brukar tänka oss ett slags modernt konsumtionssamhälle, som dessutom numera är globalt i någon mening.

Lite intressanta siffror att tänka med och som kan beskriva lite av omfattningen av konsumtionen ur ett globalt perspektiv:

#The number of cars on the roads is increasing, leisure and business trips are becoming longer in distance and shorter in time,

#The ownership of household appliances is growing, and the size of housing per person is also increasing.4

#Consumption of electricity from space and water heating is on the rise, as well as paper consumption and waste generation.5

#The levels of meat and dairy consumption are also mounting not only in developed economies, but globally: in 40 years, global food consumption and production increased 2,5 times. 6

#From 1960 to 2000 water use increased 2 times and wood consumption – 3 times.7 The supply of goods from exotic locations is increasing, including fruits, wood and pets.

#The overall distances food travels is increasing, as well as the consumption of processed food and meat.8

#A lifestyle and culture that became common in affluent societies is going global through products and services, media, the globalisation trend and trade policies. Western brands of clothing and other products, restaurants and cafes are almost as common in Asia and Latin America as they are in Europe and USA.

 #The global consumer class is reaching 1,7 billion people and nearly half of it come from developing economies.9

#Many products, e.g. mobile phones, audio-video equipment and cars previously seen as luxuries are now becoming necessities in developed and developing economies.

#For most countries, recent changes in consumption patterns and levels have led to considerable benefits.

#For others changes in consumption patterns have been to the worst. For example, an average African household consumes 25% less now then it did 25 years ago. Out of 4 billion people in the south, nearly 60% lack basic sanitation, almost 30% have not access to clean water and 25% do not have adequate housing.10

#14% of the world population goes hungry every day and malnutrition claims

10 million lives annually.11

#30% of the world’s population continues to lack regular access to essential drugs, with over 50% living in Africa and Asia.12

 #Indeed, the world’s 20% richest people consume nearly 75% of natural resources.13

#The wealth of the world’s 225 richest individuals equals the annual income of the poorest 47% of the world’s population, or 2.5 billion people.14

 Källor:

citerade ur Concept paper for a sustainable future

 4 WWI (2004). State of the World 2004. Washington, WorldWatch Institute: 273.

5 EEA (2005). Household consumption and the environment. Copenhagen, European Environmental Agency: 72.

6 Ibid. 3

7 Ibid. 3

8 Ibid. 5

9 Ibid. 4

10 UN (2006). The 2nd UN World Water Development Report: ‘Water, a shared responsibility’. Paris, UNESCO: 601.

11 FAO (2003). The state of food insecurity in the world 2003. Rome, Food and Agriculture Organisation of the United Nations: 40.

12 WHO (2007). Homepage, World Health Organisation Retrieved on.03.06.2007 from http://www.who.int/en/

13 Ibid. 4

14 UNDP (1998). Human Development Report. New York, Oxford University Press for the United Nations Development Programme (UNDP).

Sammantaget utgör dessa aspekter några av flera anledningar till att ämnet ”hållbar konsumtion” blivit centralt för lokala, regionala, nationella och internationella politiska policyprocesser och beslutsfattare. För att komma fram till vad (hållbar) konsumtion egentligen är kan vi ställa oss många frågor:

-          Varför konsumerar vi som vi gör?

-          Vilka faktorer formar och begränsar våra val och handlingar?

-          Varför och när agerar människor mer miljövänligt, etiskt, hållbart eller för att åstadkomma en bättre mental, social och miljövänlig ekologi?

Ett problem med nuvarande tal om och indikationer till sådant som policy beslut och den politiska diskussionen kring konsumtion är kopplat till idéer och praktiker som innefattar hållbarhet. Dels förefaller det mig att beslutsfattare ofta relativt okritiskt menar att konsumtion och konsumenter utgör en positiv kraft i sammanhanget, dels att detta relativt okritiska perspektiv inte inbegriper en tydlig relation till konsumtionsforskningen och vad den har att säga om konsumtion och varför människor konsumerar som de gör.  Att mäta är en sak, att förklara, förstå och problematisera kan vara en annan.

 Vissa forskare väljer därför att i traditionell kritisk samhällsforskningsanda lyfta fram perspektiv för att kunna diskutera vilka förutsättningar ett sådant oreflekterat förhållningssätt gentemot konsumenter, konsumtion och konsumtionsmönster kan betyda för eventuell förändring. Ett exempel på hur man formulera denna kritik baserat på hur den politiska diskussionen kring konsumtionens och konsumentens roll till stora delar sett är den här:

 Earlier policy recommendations and public discourse about sustainable consumption often stress:

• The political role of consumers in promoting sustainable development by ‘shopping for a better world’ (e.g. Garner, 2000, p. 216, cited in Autio et al 2009).
• The position of an individual consumer as a sovereign economic agent capable of significantly influencing the structures and practices of consumer culture (Autio et al 2009, p. 40)

 Two problems:

1) Focusing on the individual

2) The ideas for change often fall outside the frame of everyday life

 (detta är hämtat från min egen forskning med referenser till forskare som tagit utgångspunkt i officiella dokument och en mer allmänt hållen offentlig diskussion som beskriver möjligheter och utmaningar kring en framtida värld där en hållbar konsumtion utgör en av grundpelarna)

 Detta innebär ungefär att man fokuserar alltför mycket på den enskilde, individuelle konsumenten och dennes förmåga att genom att shoppa för en bättre värld därigenom också kunna påverka sådant som strukturella aspekter av en historiskt framväxt konsumtionskultur (med allt vad det innebär), samt dessutom ha makt att förändra konsumtionspraktiker som per definition kan anses vara delade, kollektiva och utgöra något långt mer än det enskilda inköpet. Därför uppstår (åtminstone) två problem: för det 1:a, man fokuserar för mycket på den enskilde individen. Och, för det 2:a, de idéer som presenteras med intention att genomföra någon förändring faller s a s utanför vardagspraktiker och därmed vardagens konsumtionspraktiker där mycket av den s.k. ohållbara konsumtionen sker och därför också blir s a s ”osynlig”. Jag ska återkomma till vilka ontologiska eller ”teoretiska” antaganden som sådana perspektiv vilar på.

 Men den huvudsakliga frågan borde alltså vara något i stil med: hur kan vi uppmana, motivera och underlätta för mer hållbara attityder, beteenden och livsstilar?

 Det är viktigt att skilja mellan konsumentperspektiv och producentperspektiv. Förvirring och hoppande mellan dessa två begrepp och kan medföra problem. Kanske framför allt när det gäller abstrakta begrepp som upplevelse- och tjänstekonsumtion. Ett sätt att komma till rätta med denna förvirring är att se upp så inte produkten/tjänsten förväxlas med subjektets erfarenhet av att konsumera den (upplevelsen). Mer om detta i en senare post.

 I en uppdelad flerstegsraket tänkte jag presentera ett antal konsumtionsteoretiska perspektiv och eventuellt också addera en del aspekter från dessa diskussioner som kan vara matnyttigt för att överhuvudtaget kunna föreställa sig några av de utmaningar som är en del av att förändra konsumtionsmönster och livsstilar.

 En central utgångspunkt är att de konsumtionsteoretiska perspektiven

-          ökar förståelsen av konsumtion och konsumenter, samt

-          bildar underlag för att diskutera relevanta aspekter kopplade till eventuella förändringar av konsumtionsmönster.

 Nästa delsteg för en konsumtionsteoretisk förståelse för konsumtionens komplexitet blir att introducera ett (1) konsumtionsteoretiskt perspektiv i taget och försöka lyfta fram något exempel på hur detta producerar en viss förståelse, samt kanske ett eller annat argument för vad som eventuellt missas med just detta perspektiv.

Advertisement